your daddy’s rich and your ma is good lookin’

Denna helg är Münchens huvudgata stängd för trafik. Leopoldstrasse från Münchener Freiheit till Ludwigstrasse vid Universität. Alltså kanske den mest trafikerade gatan i stan. Bilisterna måste dra sig i håret av frustration. Allt detta för att göra plats åt: Street Festival. Istället för att vakna till ljudet av stans tusentals BMW-s, så vaknade jag till stålande sol, människoskratt och underbar jazz som fortfarande spelas live utanför fönstret. Gick ut och promenerade, käkade grillad lamm, crepes till efterrätt och kollade på beach volley. Mycket bisarr känsla att göra allt detta på nästan motorväg. Det är nånting jag gillar med tyskarna. Jag vågar nog till och med påstå att jag älskar det, att det är deras främsta egenskap. De är ett noggrant folk när det kommer till arbete, men de tar sin själsliga lycka på lika stort allvar. Jag har verkligen börjat tycka om arbetsfria söndagar. Det finns inget du kan göra så du kan lika gärna ha kul. Precis som idag. Du kan inte köra här, så du kan lika gärna parkera bilen, inse att du kommer vara jävligt sen och ta en weissbier och vänta in fotbollsmatchen. Nu har musikerna utanför överröstats av nationalsångerna och rop från de otaliga uteserveringarna som visar EM. Vad jag älskar denna stad.




Dagens outfit: Frankrike





Beach Volley på gatan





Bild från fönstret, jazz musikerna