Battlefield U-Bahn

Har ni människor i er vardag som ni träffar på dagligen men som ni inte alls känner? Alltså något i stil med rödhåriga tjejen på bussen eller farbrorn som använder paraplyn som käpp? Jag har. Jag träffar på mina i tunnelbanan (för att jag nästan bor där). Okänd människa #1 är den sittplatskåta tjejen. Med sin fyrkantiga grundskoleryggsäck (hon går alltså på samma universitet som jag, jag vet det för att hon åker till ändhållplatsen som bara består av campus a.k.a Area 51) ställer hon sig taktisk i gången, för att man är nära sittplatserna då. Hennes osminkade ögon tittar ängsligt åt vänster och åt höger och upp och ner. Hennes hästsvans bestående av råttfärgat hår viftar fram och tillbaka. Jag tittar på henne med en överlägsen blick. Jag vet att jag kommer att ta en plats först. Slug som hon är, ler hon lite oskyldigt, men jag kan se det ändå. Jag kan se hennes hunger, hennes blodtörst. Någon reser sig upp. Hon böjer på knäna och sänker huvudet mellan axlarna. Tar språng. Smidigt som en galen hyena slingrar hon sig förbi och sätter sig på den fortfarande varma platsen. Jag tittar på henne och hon ler lite igen, som om hon vill säga "oj, jag såg inte dig, jag ville bara inte vara i vägen för någon så jag satte mig", men egentligen, egentligen ser jag att hon får en liten orgasm.